Senaste tiden (dagarna, veckan kanske) har jag gått runt och nojat över småsaker. Totalt onödigt egentligen men jag vet liksom inte hur jag ska kunna låta bli. Det bara kommer.
Några exempel:

- Bestämma vilken färg jag ska ha på ryggsäcken.
(det ska väl inte vara så svårt?!)

- Få ett sms som kändes så jävla JOBBIGT.
(vi lever efter principen "det löser sig", det kommer det att göra nu också.)

- Beräkna hur ryggsäcken ska packas på bästa sätt.
(vänta med att tänka på det tills jag vet exakt VAD jag ska packa?)

Det är ju tur att Sabrina kan plocka isär mig i små bitar och säga: Det här och det här är dina problem just nu.
Sen plockar hon ihop mig igen och ger mig en påse med reservdelar att testa ifall om jag fortfarande inte är helt hundra.
Sist hon gjorde det fick jag en lång utläggning om hur hon ser på mitt liv. Berättade om detaljer jag aldrig tänkt på men som funnits där..
Det var rätt roligt faktiskt.