I kassakön hör jag ett gäng komma in genom dörren bakom mig. De pratar ganska högt och jag hör en röst jag känner igen. Vänder mig om, ser en rygg. I svart jacka och halsduk, blont spretigt hår, inte väldigt lång.

De fem personerna går in mot bankomaten längst in i affären. Han vänder sig om för att prata med killen bakom honom. Jag ser hans ansikte och inser att det är han.

Han som fick mig att känna så otroligt många konstiga känslor på en gång. Han jag saknade så mycket att jag grät i nästan en hel vecka.