Big Fish

Jag grät. Sen grät jag lite till och efter det fick jag lov att gråta ännu mer. Det började bli lite väl.
Men sen. När det jag kände inte längre kändes lika mycket, när mascaran letat sig ner till någon annans tröja..
Då var jag klar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0