I förrgår satt jag och Clara ute i studion för att mixa ihop lite olika jullåtar till B-gruppen. Snacka om att man fick julkänslor när man gång på gång hörde Jingle bells, Jul igen, All I want for christmas is you, It may be winter outside, Glöggen heter blossa, Last christmas, och den där låten från coca cola. Det var så man verkligen längtade efter vinter, snö och jul.
Dagen efter vaknade jag och fick först höra från Amanda att det snöade hemma hos henne, och sen samma sak från Clara. Då blev jag arg. Jag vill inte alls ha snö än, det är för tidigt! Alla julkänslor var som bortblåsta, och kvar fanns bara en liten känsla av att vintern är här väldigt snart. Ush!

Det är konstigt hur det kan vara ibland...
Jag kommer ihåg slutet av ett sommarlov. Jag tror att jag skulle börja trean eller något, och jag hade inte städat mitt rum på hela sommaren. Det var kaos, man kunde inte sätta sin fot någonstans utan att trampa på något. Mamma hade skällt på mig hela sommaren, 'Du måste städa ditt rum, annars går jag in med en sopsäck och kastar bort allt som ligger fel!'
Jag samlade kraft och började städa, och när det var klart blev det superfint. Jag hade bäddat min säng med ett rött sängöverkast, och dragit ner mina rullgardiner så att mina lampor kunde lysa. Jag hade ungefär 15 olika sk. "myslampor" på mitt rum då, och när alla var tända var mysfaktorn väldigt hög. Då gick jag ner till skåpet där mamma har alla sina julskivor, och lånade en liten hög. Så där satt jag på mitt mörkbelagda rum en solig augustidag med mysiga lampor och tända ljus lyssnandes på julmusik och bara längtade efter att det skulle bli jul.

När jag var liten längtade jag efter jul från och med augusti, och nu vill jag inte ens ha vinter i november... Någonstans däremellan måste jag väl varit normal, eller?