Det var på tv:n till höger jag och Emma plöjde första säsongen av 24, mitt i sommaren med neddragna rullgardiner. Jag beställde massor av skivor och filmer från Ginza, hade idolbilder på väggarna.
Det var den sängen som alltid knakade när man gick upp för stegen, dit katterna kämpade sig upp när de ville mysa. Sängen som var sjukt svår att bädda eftersom man slog huvudet i taket, den som senare byttes ut mot en likadan fast bredare.
Det var på den stereon jag spelade 4 non blondes och Lambretta, levde mig in i texterna och var olyckligt kär i en kille som var mycket längre än mig. Jag fantiserade om hur vårat liv tillsammans skulle vara och skrev ner alla mina tankar i ett blått block.
Det var de växterna som jag alltid glömde att vattna, som dog och byttes ut X antal gånger innan jag tillslut gav upp. Jag hade stora planer för framtiden och hade just börjat sjuan på Jax. Tyckte att livet liksom började på riktigt.
Det är samma rum som nu, ungefär samma personer som hänger där, men allting är så sjukt annorlunda.