Befrielser

Jag är sjuk, jag är trött och jag är bitter.
Så - då var det sagt. Befrielse #1.

Jag kastade mig utför ett sorts stup i tisdags. Då var det bara att vänta och se om jag skulle hinna bli fångad eller om jag skulle falla handlöst till marken och bryta många ben. Tiden det tog innan jag visste svaret kändes som en evighet. Varje sekund blev till månader och med dem kom alla minnen. Bra, dåliga, långa, korta, intensiva, diffusa. Allt kom tillbaka.
Det slutade i befrielse #2, sort of. Jag kom till insikt och jublar för det.

Jag pratade i telefon i en och en halv timme i natt. Det pratades om studier, varm mjölk, lägenheter och drömmar. Befrielse #3.

Jag satt på tunnelbanan idag helt försjunken i mina egna tankar till ett bra soundtrack. När jag sedan skulle kliva av ställde jag mig upp och stannade så. Damen mitt emot mig gjorde samma sak. Vi stod där, tittade på varandra och lät blickarna tala; 'Du kan gå först' 'Nej, du kan gå först'
Först gick ingen av oss, sen gick båda.
Vi skrattade. Högt och befriande.
#4.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0